Ett FN för alla, tack

Idag är det FN-dagen. Det är en dag som står för internationellt samarbete för att främja fred och förhindra krig. En dag som står för varje nations rättighet att få göra sin röst hörd bland andra nationer.

Eller åtminstone borde det vara så. Verkligheten är tyvärr en annan. Under decennier har en demokratisk nation med drygt 23 miljoner invånare förvägrats tillträde den FN, nekats rättigheten att göra sin röst hörd. Med pengarnas makt – och i kraft av girigheten hos västerländska företag och konsumenter – har Kina stängt ute grannlandet Taiwan från allt internationellt samarbete. Med en förvrängd, nationalistisk världsbild har kineserna spelat på västmakternas dåliga samvete över sitt imperialistiska förflutna, då Kina tvingades dansa efter övermaktens pipa, och fått fria händer att tolka historien till sin fördel.

Sanningen är att sedan 1949 är Kina ett land, Taiwan ett annat. Inget av länderna har under dessa 71 år utövat någon som helst kontroll över varandras folk eller territorium. Och lika fel som det var då, att Taiwan fanns med i FN men inte Kina, lika fel är det nu att läget är tvärtom. Till yttermera visso, sedan slutet av 80-talet har Taiwan utvecklats till en demokrati medan förtrycket i Kina bara ökar. Och det viktigaste: bara en bråkdel av taiwaneserna har något som helst intresse av att bli en del av Kina. En stor och ökande majoritet vill att Taiwan ska fortsätta att vara den självständiga stat som det varit sedan 1949.

I dagens nummer av Taipei Times, en av de största dagstidningarna i Taiwan, finns två artiklar som väl belyser skillnaden i attityd mellan Taiwan och Kina. HÄR kan du läsa om hur Taiwan, och USA, vädjar om besinning och fredlig samexistens, och HÄR kan du läsa hur Xi Jinping, den kinesiske diktatorn, fortsätter med sin krigsretorik och sjuka nationalism. Skillnaden är slående och borde stämma västvärlden till eftertanke.

Nånstans är det förstås en samhörighetskänsla mellan Kina och Taiwan som ligger som en pusselbit i hela situationen. Länderna har ett gemensamt förflutet, även om det ligger långt tillbaka i tiden. Är det ett utslag av kärlekens mörka kraft? Det uttrycket heter på mandarin Ai de Moli och är titeln på min taiwanesiska favoritartists tolkning av La Reine de Saba, drottningen av Saba, en välkänd opera. Håll till godo, men glöm inte bort Taiwans sak!

About cosmosaccordingtolongandy

Liksom man kan finna hela kosmos i ett enda riskorn, så finns det inget som är för stort eller för litet för denna blogg. Jag tror på i princip allt - allt som en människa kan framställa i sin fantasi är möjligt. Livet är oändligt - men lev i nuet. Alla tillvaratagna "nu" utgör livets mening.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.