Favorit i repris: Nederlaget i Rom 313

Nedanstående text publicerades första gången på denna plattform den 21 september 2012. Jag tycker texten är klart aktuell även idag, tyvärr, så jag repriserar den härmed.

Det var en gång ett rike, ett ganska stort sådant, som styrdes från staden Rom. Högsta hönset där var en kejsare, för detta var på den tiden då man hade kejsare och kungar och sånt trams.
Alltnog, i detta rike fanns det många trosuppfattningar. Kejsaren trodde mest på sig själv; ja han trodde att han var lite halvgud. Och det kunde han väl få tro om han tyckte det var kul. Andra trodde på Apollo, eller Venus… ja där fanns säkert en del som trodde på Osiris också.
Och det bästa var, att alla fick lov att tro på precis vilken gud eller gudinna de ville. (Bara de låtsades tro lite på kejsaren också, så där för syns skull.)

Men så kom där en liten sekt, från östra delen av Medelhavet. Deras huvudfigur var en snubbe som hade hängts upp på ett kors och avrättats som en simpel brottsling (vilket ju var förfärligt), men som efter bara några dagar tydligen hade reinkarnerat – fast i samma kropp – innan han strax därefter åter försvann, lite mer permanent då.
Visst, tyckte romarna, välkomna! Ni får gärna vara med i vårt religiösa kalejdoskop. Det finns plats för er också.
Men den där lilla sekten hade alla taggarna utåt. Vara med? Vi vill inte bara vara med, sa de, vi vill ta över helt! Det är vår gud ni ska tro på, ingen annan. Alla de gamla gudarna kan dra åt helvete.

Då blev förstås romarna lite sura, det kan man ju förstå. Komma här och mopsa sig, och störa den harmoni som funnits under århundraden. Så de var inte längre så intresserade av att ha den där lilla sekten hos sig, utan försökte bli av med den.
En del av kejsarna gick ganska handgripligen till väga, Diocletianus till exempel, och använde en del av sektmedlemmarna till djurfoder. Och det var ju inte så smart, för dels ska man inte vara så våldsam mot människor, dels blev de här sekteristerna martyrer. Och kejsaren som kom efter, en viss Konstantin, tog så illa vid sig av det, att han föll till föga och gjorde sekten, som kallades kristendom, till statsreligion. Det beslutet fattade han år 313 efter år noll.
Och sen var det kört.

Advertisements

About cosmosaccordingtolongandy

Liksom man kan finna hela kosmos i ett enda riskorn, så finns det inget som är för stort eller för litet för denna blogg. Jag tror på i princip allt - allt som en människa kan framställa i sin fantasi är möjligt. Livet är oändligt - men lev i nuet. Alla tillvaratagna "nu" utgör livets mening.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.